Sista inlägget 2010
Det här blir det sista inlägget 2010, jag kan inte fatta att det snart är över.
2010 är för mig ett år jag kommer se positivt och negativt tillbaka på.
Allt som hänt som fått mig må så dåligt psykiskt, men så mycket mer som fått mig upp på fötterna igen.
Jag har tappat en hel del känns det som, men jag vet inte vad jag tappat.
Jag har aldrig någonsin haft så många omkring mig som faktiskt bryr sig om mig, Nu när jag tänker tillbaka på hur många stöttande det finns där för mig jämt, inser jag att jag aldrig varit lyckligare! Tack, ni är underbara! :')
Även om jag känt att erat stöd inte hjälpt så mycket som jag önskat, så är det ändå något fantastiskt.
De närmsta av mina vänner vet att det finns en speciell, för mig. Som jag insåg under hösten...
Det kanske är det som får mig att känna mig som om jag tappat något, mist något....
Det måste det vara, för jag har aldrig känt sådan smärta förut...!
Men världens bästa vänner har jag, oavsett vad alla andra säger.
Julia, Frida, Alicia, ni tre är speciella!<3
2010 är för mig ett år jag kommer se positivt och negativt tillbaka på.
Allt som hänt som fått mig må så dåligt psykiskt, men så mycket mer som fått mig upp på fötterna igen.
Jag har tappat en hel del känns det som, men jag vet inte vad jag tappat.
Jag har aldrig någonsin haft så många omkring mig som faktiskt bryr sig om mig, Nu när jag tänker tillbaka på hur många stöttande det finns där för mig jämt, inser jag att jag aldrig varit lyckligare! Tack, ni är underbara! :')
Även om jag känt att erat stöd inte hjälpt så mycket som jag önskat, så är det ändå något fantastiskt.
De närmsta av mina vänner vet att det finns en speciell, för mig. Som jag insåg under hösten...
Det kanske är det som får mig att känna mig som om jag tappat något, mist något....
Det måste det vara, för jag har aldrig känt sådan smärta förut...!
Men världens bästa vänner har jag, oavsett vad alla andra säger.
Julia, Frida, Alicia, ni tre är speciella!<3
Nyårslöfte?
Ska ni ha något nyårslöfte iår ?
Jag lyckas aldrig med mina men 2011 ska jag lyckas! :D
Jag tror mitt får bli:
Spara pengar!
Haha, jag är en tendens att mina händer brinner när jag har pengar, jag måste köpa köpa köpa! :o
Hahah, iår har jag köpt hur mycket som helst, men iofs, jag kände för att jag ville ha en egen BRA kamera, jag skaffade en foderhäst som endast hade westernsadel och jag är mest för dressyr, uteritter och myyys! ;)
Så de ''dyrare'' sakerna jag köpt iår:
Kamera: 3000:-
Sadel: 5000:-
Kläder, träns, schabrak osv...
Men nu ska jag spara de pengarna jag får över istället för att köpa godis!!
Får ju ändå 1100:- varje månad, och får oftast 400-500 :- över varje månad.
Ska spara pengarna så jag kan köpa mig något annat istället :)
Jag lyckas aldrig med mina men 2011 ska jag lyckas! :D
Jag tror mitt får bli:
Spara pengar!
Haha, jag är en tendens att mina händer brinner när jag har pengar, jag måste köpa köpa köpa! :o
Hahah, iår har jag köpt hur mycket som helst, men iofs, jag kände för att jag ville ha en egen BRA kamera, jag skaffade en foderhäst som endast hade westernsadel och jag är mest för dressyr, uteritter och myyys! ;)
Så de ''dyrare'' sakerna jag köpt iår:
Kamera: 3000:-
Sadel: 5000:-
Kläder, träns, schabrak osv...
Men nu ska jag spara de pengarna jag får över istället för att köpa godis!!
Får ju ändå 1100:- varje månad, och får oftast 400-500 :- över varje månad.
Ska spara pengarna så jag kan köpa mig något annat istället :)
Gott nytt år!
Har precis kommit hem från stallet.
Började med att vi nästan inte kom fram!
När vi väl var framme så mockade jag och mamma fixade mat och hö och sen fyllde jag på med nytt vatten till Thinny innan jag gick ut för att hämta mitt lilla odjur, haha ;)
Ställde in henne och borstade av snön med armen och drog rätt täcket.
Nu ska jag strax äta lite god mat nu när det är nyår.
Gott nytt år! Återkommer nog med ett sista inlägg detta år här ikväll...
Kommer sakna 2010 något så grymt, åtminstone höst/vintern... Har aldrig känt mig så omtyckt tror jag ;$
Hehehe, men Gott nytt år på er!
Ska slänga ihop en mapp så jag kan föra över massa bilder från året sen om allt går som planerat :D
Började med att vi nästan inte kom fram!
När vi väl var framme så mockade jag och mamma fixade mat och hö och sen fyllde jag på med nytt vatten till Thinny innan jag gick ut för att hämta mitt lilla odjur, haha ;)
Ställde in henne och borstade av snön med armen och drog rätt täcket.
Nu ska jag strax äta lite god mat nu när det är nyår.
Gott nytt år! Återkommer nog med ett sista inlägg detta år här ikväll...
Kommer sakna 2010 något så grymt, åtminstone höst/vintern... Har aldrig känt mig så omtyckt tror jag ;$
Hehehe, men Gott nytt år på er!
Ska slänga ihop en mapp så jag kan föra över massa bilder från året sen om allt går som planerat :D
Hiss/Diss
Julia Hissar:
Arbetsrepen från hööks!
3.5 m. Långa, Slitstarka och bra tyngd för att få hästen att söka sig neråt.
Julia Dissar:
Såna som lägger näsan i blöt och måste kommentera och säga sin mening hela tiden men tål inte att någon tycker annorlunda utan måste hela tiden försvara sig på ett eller annat sätt.
Samma sak gäller anonyma som kommenterar negativt och otrevligt och inte vågar stå för vem de är!
Min ridhistoria
Vid fyra års ålder började mitt intresse för hästar.
Vid fem års ålder började mitt intresse för Ridning.
Vid nio års ålder började mitt intresse för Hästen.
Vid elva års ålder började mitt inresse för Mitt hjärtas väg.
jag började rida lite smått när jag var fyra, hos mammas kompisar och lite så, När jag var fem år startade ett intresse för ridning hos mig och jag började rida i klubben Alkvetterns Ryttarsällskap.
När jag var 6 eller 7 år började jag rida i Filipstad, Filipstads Ridklubb.
Där jag red hästen Piccolo första lektionen. Jag var fast, ville aldrig gå ner!
Piccolo var fantastisk! Tyvärr lämnade han oss efter ett tag... Jag trodde mitt hjärta höll på att slitas ur mig!
När jag en dag kom till ridskolan och sprang till Piccolo's box som jag alltid gjorde innan lektionen så var boxen tom, inte satt där någon namnskylt, Inga täcken, Ingen grimma...
Jag skyndade bort till stallkontoret i panik, knackade och frågade genast,
-Var är Piccolo? :o
-Han finns tyvärr inte längre, han gallopperar nu på de evigt gröna ängarna. fick jag till svar av Anna.
Jag bröt ihop... Vägrade rida den dagen och när vi åkte hem satt jag bara och lät tårarna rinna medans jag tittade upp mot det svarta där uppe.. Allt var så orättvist. Jag undrade om han såg mig därifrån han nu var, och mina tårar och snyftanden förvandlades till ett litet leende.
När jag var elva träffade jag Thinny Roy, mest för att jag så gärna ville se Annikas lilla skäckföl som endast var två veckor gammal då. Gamblers Memory<3
Men någonting hos Thinny fick mig att släppa blicken från fölet och istället fästa den på henne, världens finaste<3
Två år senare, står jag i lundsbergs stall tillsammans med min nuvarande foderhäst Thinny Roy och hennes nu tvååriga avkomma Gamblers Memory! Min dröm gick i uppfyllelse, jag saknade ord när annika ringde mig och frågade om jag ville låna henne under ett år. Jag hade precis kommit tillbaka till sommarstugan i lungsund från Thinny som jag då red lite åt Annika som inte hade tid.
Nästa dag skyndade jag ut til Thinny, Min dröm hade gått i uppfyllelse, nu kan jag inte tänka mig ett liv utan Thinny!<3
Vid fem års ålder började mitt intresse för Ridning.
Vid nio års ålder började mitt intresse för Hästen.
Vid elva års ålder började mitt inresse för Mitt hjärtas väg.
jag började rida lite smått när jag var fyra, hos mammas kompisar och lite så, När jag var fem år startade ett intresse för ridning hos mig och jag började rida i klubben Alkvetterns Ryttarsällskap.
När jag var 6 eller 7 år började jag rida i Filipstad, Filipstads Ridklubb.
Där jag red hästen Piccolo första lektionen. Jag var fast, ville aldrig gå ner!
Piccolo var fantastisk! Tyvärr lämnade han oss efter ett tag... Jag trodde mitt hjärta höll på att slitas ur mig!
När jag en dag kom till ridskolan och sprang till Piccolo's box som jag alltid gjorde innan lektionen så var boxen tom, inte satt där någon namnskylt, Inga täcken, Ingen grimma...
Jag skyndade bort till stallkontoret i panik, knackade och frågade genast,
-Var är Piccolo? :o
-Han finns tyvärr inte längre, han gallopperar nu på de evigt gröna ängarna. fick jag till svar av Anna.
Jag bröt ihop... Vägrade rida den dagen och när vi åkte hem satt jag bara och lät tårarna rinna medans jag tittade upp mot det svarta där uppe.. Allt var så orättvist. Jag undrade om han såg mig därifrån han nu var, och mina tårar och snyftanden förvandlades till ett litet leende.
När jag var elva träffade jag Thinny Roy, mest för att jag så gärna ville se Annikas lilla skäckföl som endast var två veckor gammal då. Gamblers Memory<3
Men någonting hos Thinny fick mig att släppa blicken från fölet och istället fästa den på henne, världens finaste<3
Två år senare, står jag i lundsbergs stall tillsammans med min nuvarande foderhäst Thinny Roy och hennes nu tvååriga avkomma Gamblers Memory! Min dröm gick i uppfyllelse, jag saknade ord när annika ringde mig och frågade om jag ville låna henne under ett år. Jag hade precis kommit tillbaka till sommarstugan i lungsund från Thinny som jag då red lite åt Annika som inte hade tid.
Nästa dag skyndade jag ut til Thinny, Min dröm hade gått i uppfyllelse, nu kan jag inte tänka mig ett liv utan Thinny!<3
Vårat arbete
Thinny och jag arbetar inte med något speciellt, det vi gör är mest för att stärka vårt band.
Igår var första gången jag red i grimma på henne, för er kanske det låter som ''oh, wow, vem kan inte det?'' typ. Men för oss är det ett enormt steg framåt.
Thinny är en speciell häst som kräver sin tid för att förstå och utvecklas. Hon är inte lättlärd för den som inte känner henne eller för den som endast känt henne ett par dagar och fått viss information om henne och hennes personlighet.
För mig är hon inte ett typiskt sto, för mig är hon inte bara en häst. Utan sen jag först såg henne, (2008) med hennes två veckor gamla skäckföl Gamblers Memory har jag bara längtat tillbaka.
Längtat tillbaka till henne, hennes ögon, hennes sätt att hälsa, hennes speciella sätt att titta på just mig!
Det gäller att se henne för att kunna koncentrera sig på att jobba fram något nytt och inte förstöra något annat.
Jag har precis börjat jobba med henne, vissa av er kanske kallar det NH (Natural Horsemanship), men för mig är det inget annat än att lära känna varandra och bygga upp en stark relation.
Thinny och jag arbetede först bara med longeringen, då hon gärna villle komma in till mig.
Den här veckan inhandlades det ett ledrep, skulle även köpt en repgrimma om inte de varit slutsålda.
I onsdags testade jag ledrepet, Tillslut hoppade jag upp med grimma, ledrep barbacka på henne.
Jag hade ett träns under grimman, utan tyglar, så jag kan ta tag i tränset om hon skulle reagera konstigt.
en det behövdes inte, jag red runt i paddoken ett tack innan jag gjorde halt och lät henne stå kvar där i minst 5-10 minuter. Det var så underbart!
Det är något jag länge drömt om men inte riktigt vågat än.
Idag eller imorgon ska jag arbeta lite mer med henne, förhoppningsvis även rida i endast grimma.
Igår var första gången jag red i grimma på henne, för er kanske det låter som ''oh, wow, vem kan inte det?'' typ. Men för oss är det ett enormt steg framåt.
Thinny är en speciell häst som kräver sin tid för att förstå och utvecklas. Hon är inte lättlärd för den som inte känner henne eller för den som endast känt henne ett par dagar och fått viss information om henne och hennes personlighet.
För mig är hon inte ett typiskt sto, för mig är hon inte bara en häst. Utan sen jag först såg henne, (2008) med hennes två veckor gamla skäckföl Gamblers Memory har jag bara längtat tillbaka.
Längtat tillbaka till henne, hennes ögon, hennes sätt att hälsa, hennes speciella sätt att titta på just mig!
Det gäller att se henne för att kunna koncentrera sig på att jobba fram något nytt och inte förstöra något annat.
Jag har precis börjat jobba med henne, vissa av er kanske kallar det NH (Natural Horsemanship), men för mig är det inget annat än att lära känna varandra och bygga upp en stark relation.
Thinny och jag arbetede först bara med longeringen, då hon gärna villle komma in till mig.
Den här veckan inhandlades det ett ledrep, skulle även köpt en repgrimma om inte de varit slutsålda.
I onsdags testade jag ledrepet, Tillslut hoppade jag upp med grimma, ledrep barbacka på henne.
Jag hade ett träns under grimman, utan tyglar, så jag kan ta tag i tränset om hon skulle reagera konstigt.
en det behövdes inte, jag red runt i paddoken ett tack innan jag gjorde halt och lät henne stå kvar där i minst 5-10 minuter. Det var så underbart!
Det är något jag länge drömt om men inte riktigt vågat än.
Idag eller imorgon ska jag arbeta lite mer med henne, förhoppningsvis även rida i endast grimma.
Together - del 1
Ush så arg jag var på mamma nu... Varför fick inte jag börja rida?
Men så fjantig min mamma är så kommer hon väl polisanmäla den som låter mig komma i närheten av en häst för misshandel eller något.
Jag har drömt om att få prova på att rida sen jag var 7 och såg min mammas kompis i tidningen tillsammans med sin nya häst som hade vunnit en sån där hopptävling, nu är jag 12 år!
Pappa behöver jag inte fråga, för om han försöker övertala mamma så vet jag inte vad som händer.
Pappa och mamma skiljde sig när jag var 5... Nu bor pappa med sin nya fru i ett stort dyrt hus medans jag och mamma trängs i en liten lägenhet. Och det blir inte bättre med de där vandrande pinnarna mamma köpte åt mig när jag tjatade så mycket...
Jag satt mig på stolen mittemot mamma som satt på andra sidan stolen och läste tidningen, jag kunde inte låta bli att kika vad som var så intressant så hon inte kunde säga ''God morgon gumman'' som hon sa varje morgon.
Jag tassade bort till kylskåpet och låtsades plocka fram juicekartongen och tappade den i golvet när jag såg mamma sitta med några foton bakom tidningen. Det måste vara mamma som rider på de där fotona! tänkte jag...
-Jaså... du sprang minsann i stallet så mycket du ville när du var som jag, men jag får bara leka med mina vandrande pinnar som tar sig från ena sidan buren till den andra på ett helt dygn...
Mamma hoppade till.
-Oj, Hej Sofie! Sa hon och smålog lite, Förlåt... jag tänkte bara på hur det kunde sett ut om du stog där och en dag ramlade av och bröt benet...
-Har du...? Har du ramlat av och brutit benet ? Utbrast jag och såg mer eller mindre ut som en fågelholk.
-Hahah, ja faktiskt... Sa mamma, hon slog ihop tidningen, bad mig sätta mig ner och tittade allvarligt på mig.
-Är det här med att rida verkligen så viktigt för dig Sofie? Frågade hon utan att ändra ansiktsuttryck.
-Ja...? Sa jag och såg fundersam ut..
Vad hade mamma nu hittat på? Varför frågade hon om det var viktigt, hon som aldrig skulle låta mig gå i närheten av en häst...
Läs nästa del av ''Together''.
Men så fjantig min mamma är så kommer hon väl polisanmäla den som låter mig komma i närheten av en häst för misshandel eller något.
Jag har drömt om att få prova på att rida sen jag var 7 och såg min mammas kompis i tidningen tillsammans med sin nya häst som hade vunnit en sån där hopptävling, nu är jag 12 år!
Pappa behöver jag inte fråga, för om han försöker övertala mamma så vet jag inte vad som händer.
Pappa och mamma skiljde sig när jag var 5... Nu bor pappa med sin nya fru i ett stort dyrt hus medans jag och mamma trängs i en liten lägenhet. Och det blir inte bättre med de där vandrande pinnarna mamma köpte åt mig när jag tjatade så mycket...
Jag satt mig på stolen mittemot mamma som satt på andra sidan stolen och läste tidningen, jag kunde inte låta bli att kika vad som var så intressant så hon inte kunde säga ''God morgon gumman'' som hon sa varje morgon.
Jag tassade bort till kylskåpet och låtsades plocka fram juicekartongen och tappade den i golvet när jag såg mamma sitta med några foton bakom tidningen. Det måste vara mamma som rider på de där fotona! tänkte jag...
-Jaså... du sprang minsann i stallet så mycket du ville när du var som jag, men jag får bara leka med mina vandrande pinnar som tar sig från ena sidan buren till den andra på ett helt dygn...
Mamma hoppade till.
-Oj, Hej Sofie! Sa hon och smålog lite, Förlåt... jag tänkte bara på hur det kunde sett ut om du stog där och en dag ramlade av och bröt benet...
-Har du...? Har du ramlat av och brutit benet ? Utbrast jag och såg mer eller mindre ut som en fågelholk.
-Hahah, ja faktiskt... Sa mamma, hon slog ihop tidningen, bad mig sätta mig ner och tittade allvarligt på mig.
-Är det här med att rida verkligen så viktigt för dig Sofie? Frågade hon utan att ändra ansiktsuttryck.
-Ja...? Sa jag och såg fundersam ut..
Vad hade mamma nu hittat på? Varför frågade hon om det var viktigt, hon som aldrig skulle låta mig gå i närheten av en häst...
Läs nästa del av ''Together''.
Startat ny blogg (igen)
Hej där!
Ni som läst Johanna's inlägg där nere vet att jag heter Julia! :)
Den här bloggen kommer innehålla:
Nytt inlägg kommer strax.
Ni som läst Johanna's inlägg där nere vet att jag heter Julia! :)
Den här bloggen kommer innehålla:
- ''Dagen'': Jag berättar om vad jag och Thinny hittar på
- Outfits för ryttare och häst: Matcha är snyggt!
- Tips
- Hur utvecklar man relationen mellan häst och ryttare?: Jag skriver hur Jag/vi utveckar vår relation.
- Min syn på andras arbete
- Hiss & Diss (hehehe...): hissar och dissar utrustning, olika sätt, beteenden från människor!
- ''Togethertexten'': En text jag kommer skriva om en flicka med drömmen många har.
- Arbete: Jag skriver hur vi arbetar och vad jag använder för hjälpmedel.
Nytt inlägg kommer strax.
Välkommen till Julias nya blogg!
Tack Julia för att jag fick göra din design, eller rättare sagt, att du bad mig göra den.
Lärt mig mycket nytt, och man lär ju sig något nytt varje dag säger dom ju :)
Jag länkar mig själv också om detgår bra ;)
Checka gärna in min blogg också. Det kan du göra HÄR ! (Länken öppnas i nytt fönster)
Ett tips, ladda upp bilderna i 500!
