Overkligt.

Det här känns så overkligt! I höstas var jag ledsen över att jag aldrig mer skulle få rida dig, nu finns du inte längre...
För mig är det här jättejobbigt, det kom som en chock, jag som inte ens visste att du var halt igen.
Många av mina vänner tycker att det är dumt att gråta för en häst, visst, ni får mer än gärna tycka det. Men då kan ni tänka hur det skulle vara för er att mista er bästa vän, eller någon annan som ni verkligen älskar.

Bisek var den första häst som faktiskt betytt mycket för mig, som betytt någonting för mig, Jag hade honom som sommarhäst 2009, han var min sköthäst på ridskolan, han hade det lilla extra, att han nu är död känns som en mardröm, jag vill bara bort här ifrån. Det hade varit en annan sak med ett sista farväl, då hade det varit så mycket lättare, nu blev det alldeles för tungt, jag tar det så oerhört hårt.

Jag orkar inte skriva mer nu, jag drunknar i mina egna tårar snart...

Bisek, sommaren 2009 i min sommarstuga, någonting jag aldrig kommer glömma

Kommentarer
Postat av: Ida

finns alltid gumman <3<3<3

2011-01-20 @ 22:02:13
URL: http://idajohaansson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0